Välj en sida

Regeringen beslutade om en nationell handlingsplan för att mer målinriktat förebygga och bekämpa människohandel och prostitution (beslutet fattades i februari 2018). Ett av målen i handlingsplanen var att det skulle finnas en e-utbildning om prostitution och människohandel för ökad kunskapsspridning via svenska ambassader.

Jag fick det ärofyllda uppdraget att skriva manuset till denna viktiga e-utbildning i samarbete med Utrikesdepartementet och sakkunniga från bland annat Polisen, Migrationsverket och Ecpat.

E-utbildningen projektleddes och producerades av mina kollegor på utbildningsföretaget jag arbetade på då.

E-utbildningens mål

Utbildningens mål var att ambassadanställda ska:

  • mer aktivt sprida kunskap om människohandel och prostitution
  • vara kunniga och arbeta engagerat med preventiva åtgärder
  • stärka sin förmåga att identifiera potentiella offer (veta vilka tecken att leta efter)
  • veta hur man ska agera vid misstanke om människohandel.

Målgruppen

Utbildningen riktade sig till 500–600 ambassadanställda, de personer som arbetar på en svensk ambassad någonstans i världen.

Den som utsätts för människohandel eller prostitution besöker ofta en ambassad för att ordna med resehandlingar. Därför kan en ambassadanställd vara ett offers första kontakt med svenska myndigheter.

Ambassadanställda möter dessutom många människor i sin arbetsvardag på ambassaden, vid konferenser och mingel. Det finns därmed goda möjligheter till kunskapsspridning.

Så här utformade vi e-utbildningen

I e-utbildningen skulle vi utgå ifrån ambassadpersonalens vardag. Upplägget var därför att de skulle få lära sig att ge genomtänkta svar på frågor och bemöta vanliga påståenden om människohandel och prostitution (som de kan möta i sitt arbete).
De fick även konkreta tips för att mer engagerat arbeta preventivt mot människohandel.

Brotten människohandel och människoexploatering är förstås centrala i utbildningen och en del handlar om barns särskilda utsatthet.

Självklart handlar utbildningen också om Sveriges lag som förbjuder köp av sexuella tjänster och Sveriges arbete för att motverka människohandel och prostitution.

Researchen

Research var en viktig del i arbetet med utbildningen och jag fick användning av journalisterfarenheterna.
Jag intervjuade några av Sveriges experter inom människohandel och prostitution – polisens nationella operativa avdelning (NOA), Migrationsverkets centrala samordnare mot människohandel, Jämställdhetsmyndigheten, en advokat från Brottsbyrån och ECPAT.

Storytelling

Ett mål från beställaren (Utrikesdepartementet) var att e-utbildningen inte skulle lämna någon oberörd.
Då är storytelling ett användbart ”verktyg” för en manusförfattare. Jag gillar verkligen att skriva sådana inslag till e-utbildningar, det passar inte alltid och alla ämnen men de gånger det gör det blir resultatet ofta ett effektfullt lärande. Kursdeltagarna minns mer av det de ska lära sig tack vare berättelserna.

Det blev flera inslag av storytelling i e-utbildningen om människohandel och prostitution – som texter, bilder, film och ljudinspelning. Inslagen väckte känslor såsom ilska, bedrövelse och handlingskraft.

Berättelserna var fiktiva, men verklighetsbaserade tack vare att jag hade ”tillgång” till så många erfarna sakkunniga.

Några exempel på storytelling:

Storytellingexempel 1: Apinya från Bangkok

Apinya skulle, likt många andra, resa till Sverige på grund av kärleken. Hon hade träffat en svensk man via internet.
Det blev inte vad hon hoppats på. Mannen hade publicerat nätannonser redan innan hon kom till Sverige och började köra runt henne till sexköpare (läs förövare för det är vad de är) redan dagen efter hon anlände.
Dessutom våldtog han Apinyas åttaåriga dotter…
Apinya ville inget hellre än att lämna Sverige men det gick inte eftersom mannen skickade pengar till hennes familj i Thailand.
Därtill upplever offer ofta skam- och skuldkänslor. Många vet inte ens om att det som sker är olagligt i Sverige (köp av sexuella tjänster är lagligt i många länder).
Det är också vanligt att förövaren övervakar all kommunikation och på andra sätt kontrollerar offret.

Och om detta skrev jag alltså en berättelse (med stöd av sakkunniga) som fick vara med i e-utbildningen som en reflektionsfråga där kursdeltagaren fick reda på att Apinya skulle gifta sig och att giftermålet inte blev som hon hade hoppats på. Sedan fick kursdeltagaren reflektera kort över orsakerna för att sedan läsa om Apinyas livsöde.

Självklart finns det även många lyckliga giftermål men tragiskt nog så finns det också flera exempel som lett till fällande domar, och några som aldrig nått så långt som till domstol, där offer lider i det tysta. I Sverige idag.

Storytellingexempel 2: Nitin från Bangladesh

Nitin från Bangladesh fick jobb på en restaurang i Stockholm, via bekanta. Det lät bra men i själva verket fick Nitin bo under en porslinshylla i restaurangens lager, arbeta från tidig morgon till sen kväll och dessutom betala ”extraskatt” – som var sina egna arbetsgivaravgifter (som arbetsgivaren enligt lag ska betala).

Arbetsgivaren kontrollerade Nitins bankkonton och tog en del av hans lön. Nitin som inte visste hur saker fungerar i Sverige trodde att det var så här det gick till, med ”extraskatt” och att att arbetsgivaren även tog en del av den utbetalda lönen. Nitin visste inte heller att han hade blivit en del av organiserad brottslighet.

Han hade ett arbetstillstånd och kanske att oegentligheterna skulle ha upptäckts i samband med en eventuell förlängning av det. Annars kan upptäckten ske via ett anonymt tips. Det är sällsynt att personer som Nitin själva anmäler, på grund av rädslan att förlora arbetstillståndet och därmed möjligheten att skicka pengar till familjen.

Detta var i stora drag vad berättelsen om Nitin handlade om. Det var ett exempel på ett så kallat arbetstillståndsärende och när manuset var klart spelade vi in en ljudfil som kursdeltagaren fick lyssna på.

Storytellingexempel 3: Chayennes reseskildring

Många som befinner sig i prostitution i Sverige kommer från länder med utbredd fattigdom, till exempel Bulgarien, Rumänien och Nigeria.

Tillsammans med sakkunniga (som har mött och arbetat med många offer i liknande situationer) skrev jag ett manus som vi sedan spelade in berättad i ”jag-form”.

Den fiktiva personen Chayenne, 16 år, från Nigeria – beskrev resan från Nigeria till Sverige. Som började med en vondooritual där hon svor en ed till en juju-präst att betala tillbaka resekostnaderna till ”arbetsförmedlaren” (som hade sagt att hon skulle åka till Europa och arbeta med städning). Drömmen om att tjäna pengar och skicka till familjen förvandlades till en mardröm redan under den första båtresan där hon våldtogs av transportören och såldes till sju män som stod och köade…

Det var bara början på resan. Sedan blev det ännu värre…

Ingen som har lyssnat på denna berättelse tror någonsin igen att det kanske kan finnas personer som kommit till Sverige frivilligt för att bli utsatta för övergrepp.

Lång lista av lärdomar

Det är lärorikt att vara manusförfattare till e-utbildningar. I detta projekt lärde jag mig massor. Till exempel att det finns många fler än man någonsin kan ana som är i Sverige för att de är offer för människohandel.

En annan sak som jag inte visste innan är att människohandelsoffer från Nigeria har ofta kvinnliga hallikar, som kallas ”Madame”.

Listan skulle kunna göras lång men nu ska inte detta blogginlägg handla om saker jag har lärt mig utan om själva e-utbildningen om människohandel och prostitution.

Det handlas med flera miljoner människor varje år

E-utbildningen handlade också om kopplingen mellan köp av sexuella tjänster och organiserad brottslighet.
Människohandel är en av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet, miljontals människor är offer för människohandel varje år. Majoriteten av dem utnyttjas dessutom sexuellt.
Människohandelns offer utsätts för prostitution, tvångsarbete, organhandel eller andra former av utnyttjanden. Multipel exploatering förekommer, till exempel att offer utnyttjas både sexuellt och som arbetskraft.

Vet du att Sverige var först i världen med att förbjuda köp av sexuella tjänster?

1 januari 1999 trädde förbudet mot köp av sexuella tjänster i kraft. Sverige var det första landet i världen som tog ställning mot prostitution genom att införa ett förbud mot köp av sexuella tjänster.
Lagstiftningen är ett resultat av många års forskning och offentliga utredningar om prostitution och mäns våld mot kvinnor.
Många länder har inspirerats av Sveriges lagstiftning, men en del länder har inte gjort det ännu.
Tyskland är Europas centrum för prostitution och den största marknaden för köp av sexuella tjänster. Varje dygn sker där 1,2 miljoner köp av så kallade sexuella tjänster…

Sverige är ledande inom arbetet mot människohandel och prostitution

Att förebygga och bekämpa människohandel, inklusive efterfrågan av köp av sexuella tjänster, är en prioriterad fråga för nuvarande regering i Sverige.

Det visar inte minst handlingsplanen mot prostitution och människohandel och regeringsbeslutet (regeringsbeslut 2018-02-08 nr II:1) att det skulle skapas en e-utbildning för ökad kunskapsspridning om prostitution och människohandel via de svenska ambassaderna runt om i världen.

Avslutningsvis

Det var väldigt roligt att få arbeta med denna e-utbildning och träffa så många experter på området. Jag hoppas, hoppas att e-utbildningen kommer göra skillnad till det bättre.

Bilden i detta blogginlägg är fotograferad på Malmskillnadsgatan som var och till viss del fortfarande är en plats för köp av sexuella tjänster. Jag passerade där många gånger på vägen till och från arbetsmötena när vi jobbade med e-utbildningen och tänkte så klart på detta. Idag sker handeln i huvudsak via nätet och sociala medier…

Rundar av med ett par tips:

  • Den som köper sexuella tjänster eller porrsurfar kan få hjälp och stöd för att sluta via vården, bland annat KAST (som står för ”köpare av sexuella tjänster). (Det går att söka hjälp anonymt.)
  • Den som är utsatt har rätt till hjälp och det finns flera sätt, Kvinnofridslinjen till exempel. Men det är inte bara kvinnor som är offer för människohandel eller prostitution utan även män och barn. Alla har rätt att få hjälp.