Den här veckan har de två äldsta gått fyra dagars intensivsimskola på Vanadisbadet, i regi av Trampoolin. Minstingens plan var att bada under tiden, han gjorde det första dagen men sen kom han på att det var alldeles för kallt. Han bestämde sig för att hålla sig till badkaret istället.
Utomhussimskola är ju en chansning, men båda har pratat om simskola utomhus ända sedan förra sommaren så jag tänkte varför inte.
Vädret dessa dagar var som det kan vara en svensk sommar. Blåsigt och regnigt. Det var ruskigt kallt i vattnet. Så pappan fick bada med dem i år haha…
Senaste året har det annars varit mestadels jag som badat när det ska vara en förälder med i vattnet. När den yngste var liten så badade pappan mest, så jag passar på nu när han är större, har lite att ta igen, jag tycker det är jätteroligt att vara med i vattnet på simskolan.
Idag bjöd himlen på spöregn, särskilt under T:s simlektion, hon var förvånansvärt uppåt och kämpade på trots allt regn.
Det har blivit några simskolor de senaste åren, vi går hela terminerna och de hann med en intensivkurs med två tillfällen i veckan i juni också.
Eftersom vi har tre barn och är två vuxna och tycker om att besöka badhus, bor nära vatten och har en segelbåt så ligger vi i med simningen. Ju förr de lär sig simma desto bättre. De tycker oftast att det är väldigt roligt också.
Två av tre kan simma, men simning är ju en sån där bra sak att öva och öva och öva och öva.
På tal om att öva. Det borde man även göra som vuxen tänker jag nu. Många vuxna som drunknar gör det visst på grund av att de överskattar sin egen simförmåga. Jag kanske ska anmäla mig till en simkurs jag med? Har länge tänkt att jag åtminstone ska simma några längder på egen hand när vi är i badhuset, men det blir liksom inte av. Ska försöka få till det… /Caroline
