TRÄNINGSDAGBOK. Sprang 6 km toktidigt imorse tillsammans med en hurtig kollega. Varför är löpning så j*#la jobbigt? Nog att det var morgon och så, men jag tror faktiskt inte att jobbigheten berodde på den tidiga timmen…
Hur mycket man än springer så längtar man inte till ett löppass på samma sätt som till annan träning. Varför är det så undrar jag. Eller är det bara jag som funkar så?
Jag har full förståelse för de som inte tränar löpning för att ”det är så tråkigt”!
Men, jag antar att jag får skylla mig själv som envisas med att springa ibland trots att det inte är så skoj. Jag hoppas på att rolighetskänslan plötsligt en dag dyker upp!
Fram till dess springer jag enbart för den härliga känslan efteråt./Caroline
